baxters

Elin tog inte mindre än 189 bilder på oss idag, många var fina men på en hel del syns också mina svagaste sidor.
Sitsen! Jag faller fram med axlarna precis hela tiden, framförallt när hästarna börjar pyssla med egna aktiviteter. Då kryper jag liksom ihop, och när jag försöker slappna av och komma ner i sadeln är det mest överlivet som säckar ihop. Det är inte bra! Jag försöker tänka på det och jobba med det, men det är verkligen svårt för jag glömmer som bort det med jämna mellanrum. Sen har jag en annan specialare som jag kör med också, när jag rider på böjda spår så böjer jag mig själv också. Tippar liksom inåt i midjan så inre axeln är längre ner än den yttre. Svårt att beskriva - men det finns ju på bild ;)


praktexempel - håller ju för fasen på att tippa över huvudet på häststackaren - räta upp sig för bövelen!


här är min "böj dig själv i sidan så gör säkert hästen det också" stil, inner axel måste upp


här har vi en bild från början av passet, då kommer jag ihop att sträcka upp mig.
fast om vi skulle skala av den tjocka jackan skulle jag nog behöva öppna upp
bröstkorgen lite mer ändå. men det är endå ett steg i rätt riktning.
jag får kämpa på :)